onsdag 23 maj 2012

Denna dagen startade lika bra som dagen igår! Har varit på bra humör, och har inte haft så ont. Det onda jag har haft gick över med morfinen. Har kikat lite och fyndat skor till mig och Tim för ynka 100kr!! På torget, massor av bra skor och sandaler för 50kr st. Elinor hämtade mig tidigt och så gick vi och strosade där ett tag. Sen gick vi vidare till Söderströms fiket och satte oss på uteserveringen och väntade på Sofie som jag hade tvingat att joina oss! Länge sedan vi satt och umgicks så här, har saknat det massor. Salladen var suverän, tog lax salladen med mango dressing till denna gången. Ja.. Sen föll en gammal tant pladask några meter bakom oss, Elinor hinner bara säga det då hon sitter framför mig, och vi vänder oss om och rusar dit! Jag fick en obehaglig känsla på en gång när jag såg henne. Det saknades nåt. Jag hann att tänka på Farfar. Han var inte där heller när jag såg hans kropp innan begravningen, det var bara ett skal av någon jag älskat. Då Sonja som hon hette låg på rygg när vi kom fram så hjälptes vi som var där åt att lägga henne i framstupa sidoläge, Sofie gjorde ett bra jobb, jag var osäker och stressad! Jag tog pulsen och höll i hennes hand. Ingen puls... Inga hjärtljud. Vi hörde att hon andades ut och rörde på munnen men har i efter hand förstått att detta var hennes sista andetag. Obehagligt, hur lite endel människor runt i kring brydde sig men värmande och tröstande med dom som tog sig tid att bry sig! Jag höll hennes hand och strök henne på benet och pratade med henne hela tiden trots att jag innerst inne visste att hon var död. Ambulansen kom snabbt! De bar in henne på bår i bilen på en gång och utan hjärt-lung-räddning. Dom såg förmodligen på en gång att hon var död. De gjorde sedan försök inne i ambulansen att rädda hennes liv, men som ambulans föraren sa efter åt det var ingen ide, redan försent. Jag kommer aldrig att glömma hur hon såg ut när dom körde in henne i ambulansen. Jag har sett en död människa och det var min farfar. Han var fridfull även om det var läskigt. Detta var inte fridfullt och jag är glad att barnen inte var med. Vila i Frid Sonja.

4 kommentarer:

  1. men alltså..fyyyyyyyyyyyyyyy...så sjuuukt

    SvaraRadera
  2. Helt sjukt!!! Måste varit en rätt stark upplevelse. Ta hand om dig själv lite extra!

    SvaraRadera
  3. Vilken obehaglig upplevelse, döda människor är inte otäckt att se. Men att se när dom faller ihop och dör kan inte varit lätt..

    SvaraRadera
  4. Nej det var lite obehagligt, men mest tror jag för att man hinner tänka så mycket.. Men som sagt, det var heller ingen fridfull uppsyn hon hade så det blev lite traumatiskt för några att se detta på så nära håll. Det hade nog varit värre om det var en yngre människa som föll ihop, då det är onaturligare en en gamling som gör det av naturliga själ osv..

    SvaraRadera